Lockande mål

Jag funderar på att emigrera. Varför? Jo, det tycks ju som att om man gör det får man det bättre. Det finns flera lyckade exempel från både förr med svältande svenskar som for till Amerika och från nutid med afrikaner och asiater som söker lyckan i Europa och vårt land. Har jag det inte bra nu? Jo, naturligtvis, jag mår bra, har det bra och allt i övrigt är bra. Men det kanske kan bli ännu bättre. Därför tanken om emigrering. Men det måste ju gå rätt till. Jag kommer att ställa krav och kraven måste noga tänkas igenom. 

För det första måste jag ju lära mig språket i landet dit jag emigrerar. Det kanske kan ta ett år eller två, jag vill ju inte slarva utan lära mig språket ordentligt. Givetvis måste jag få betalt under tiden. 

Nånstans att bo är ju nödvändigt. Gärna i utkanten av de centrala delarna i en medelstor stad vid kusten. Det bör räcka med en lägenhet på 5 rum och kök. Gärna högt upp med fin utsikt. Eftersom jag börjar bli till åren är det nödvändigt med en välfungerande hiss. Och självklart ska mottagarlandet betala hyran, liksom möblemanget. TV och dator är en nödvändighet. Sängen ska vara av bästa kvalitet.

Jag måste också se till att få ordentlig mat. Frukost, lunch och middag. Jag ställer inga stora krav. Trots många farhågor tycker jag rött kött är gott och faktiskt kan jag tänka mig fisk ett par dagar i veckan.  Ett glas vin till middagen, inte något billigt rödtjut. Jag föredrar Barolo, det blir bra. Till fisk gärna ett glas friskt Chardonnay.

Utan bil står man sig slätt. Jag har gått och sneglat på en laddhybrid Toyota Rav 4, man vill ju värna miljön. 

Jag tycker att man bör planera sin framtid noggrant och i god tid, därför ska jag naturligtvis se till att söka medborgarskap i god tid så att det finns till hands när jag ankommer mitt nya hemland. Och förresten, resandet. Det får bli med flyg, jag kan nöja mig med businessklass. 

När jag etablerat mig kommer jag att skicka efter mina anhöriga. Det blir nog annars litet ensamt. Och dom ska väl också få ta del av den kaka som bjuds.

Men vart är jag på väg? Här behövs en rejäl analys. Av ingående faktorer är främst landets ekonomi, man vill ju inte riskera att landet råkar i ekonomiskt bakvatten. Demografin är en faktor som har högt värde. Ett land med många friska unga borgar för en långsiktighet vad gäller ekonomin. Med en stor del åldringar får landet svårt att försörja sina gamla. Klimatet är ytterligare en väsentlig faktor, men jag har bekymmer där. Jag gillar att sola och bada men också att åka skidor och skridskor. På sajten indexmundi.com finns stor del av den data man behöver för analysen som kort kan beskrivas så här.

Demografi. Många länder i Afrika och i vissa asiatiska länder har hög dödlighet hos barn och åldringar, till stor del beroende på försumlig medicinsk vård, ett faktum som gör att jag inte väljer dessa länder, sorgligt eftersom det ofta är spännande länder med intressant kultur och historik. Länder med låga siffror på barn tas bort, ett av dessa länder är Japan. Jag tar också bort länder med låga siffror på människor i arbetsför ålder. Efter denna gallring återstår 18 av 178 länder. Bland kvarvarande länder märks Argentina, Australien, Chile, Danmark, Frankrike, Irland, Norge, Nya Zeeland liksom några västindiska länder. Men exempelvis Sverige, Finland, Tyskland, Italien och USA faller bort. 

BNP. Landets BNP bör ha en viss storlek, företrädesvis mer än 30 000 USD per capita. Nu återstår Nya Zeeland, Frankrike, Danmark, Australien, Norge, Irland och Luxemburg.

Statsskuld. Många länder har en skuld. Jag föredrar länder med en statsskuld lägre än 50 % av BNP. Nu faller Frankrike (statsskuld 97 % av BNP) och Irland (69 % av BNP) bort.

Statsskick. Samtliga kvarvarande länder klarar detta hinder, ingen diktatur tillåts.

Resultat: Av kvarvarande länder väljer jag bort Norge, Danmark och Luxemburg, de känns alltför nära. Återstår Australien och Nya Zeeland och i Nya Zeeland kan jag sola och bada och åka skidor. Alltså är Nya Zeeland vinnare, ett av favoritländerna innan analysen gjordes. 

Och jag är faktiskt beredd att själv bekosta min resa och mitt uppehälle där.

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte.


*